Njutning?
Törst?
Sällskap?
Primärt eller sekundärt?
Vårt förhållande till dryck är lika varierat som dagarna på året. Du får lika många svar som det finns människor. I alla tider har människan konsumerat dryck. Jag kan inte tänka mig något härligare än att kupa händerna i en kall fjällbäck & släcka törsten.
Romarna släkte törsten med honungsvatten och vin och idag har coca cola blivit mer vanligt än rent vatten.
För mig varierar syftet med drickandet från dag till dag och från stund till stund och jag tror det kan vara nyttigt att variera sig.
Det finns så många förståsigpåare av dryck och framförallt av vin. Det ska vara högtravande och avancerat, speciella årgångar & krångliga ord. Det skrämmer många ovana vindrickare. Det räcker faktiskt ibland att säga – ”det här var gott” utan vidare analys och koncentrera sig på sällskapet och stunden!
Tänk att få dela en kastrull risotto & en flaska rött med någon man tycker om – ett ögonblick av perfektion utan krusiduller. Där vill jag vara!
/Johanna-Magdalena
- Mäktig och krämig & som går att förändra i oändlighet med olika tillbehör. Här är grundreceptet:
- 4 dl avoriris
- Scharlottenlök (hackad)
- Smör
- Ca ½ liter god hönsbuljong
- ½ flaska vitt vin
- Ca 2dl riven lagrad parmesan (snåla inte)
När riset fortfarande har tuggmotstånd slå på resten av vinet. Salta och peppra efter smak och avsluta med att hälla i riven parmesanosten.
Smaka av med salt och peppar.
Variera smaken med tex lite tryffelolja, smörstekt svamp eller sparrisknoppar.
